neckinjured.blogg.se

I april 2018 åkte jag till Danmark för att göra en DMX röntgen. Där syntes oxå tydligt skador på ligamenten högt upp i nacken. 

I februari 2019 fick jag tid i London för en Upright MRI. En magnetröntgen i sittande position för att se hur nacken beter sig med huvudets belastning, vilket känns helt rimligt då huvudet väger en del och såklart påverkar mitt mående. 

Även där syntes tydligt att ligamenten i nivå C1-C2 inte är som dom ska. Exakt hur skadade de är, är svårt att säga men jag har en klar och tydlig instabilitet där. 

Detta är pålitliga metoder och undersökning men som Sverige anser inte vara bevis nog. Nej, för ni har inte kunskapen kring detta och vill heller inte skaffa er kunskapen. 

Jag måste ändå säga att min läkare på vårdcentralen ändå verkar ha insett att det kanske är allvarligare än vad hon trott från början och jag känner ändå att hon kanske backar mig lite mer nu än för något år sedan. 

Hur som helst, i november 2019 var jag till Barcelona för att träffa en världsledande neurokirurg. Det började med en röntgen för att han skulle ha nya bilder att kolla på följt av en undersökning. Det tog honom inte många minuter att komma fram till vad som är problemet och vad som behöver göras. En steloperation av C1-C2. Det var otroligt skönt att få träffa en riktig specialist inom området som inte har några tveksamheter kring detta. 

Efter det följde några intensiva veckor med att försöka få ihop allt inför operationen. 

9 januari tog jag preoperativa blodprover i Sundsvall. Igår, den 16 januari, påbörjades resan tillbaka till livet. Jag har nu varit i Barcelona i ca ett dygn och tog ett sista blodprov (som Sverige ansåg onödigt) igår efter jag kommit hit och idag har jag gjort två stycken röntgen. En ny fräsch på nacken och en på blodkärlen i området. 

I början på nästa vecka är det dags. Jag vill inte skriva ut vilken dag än men återkommer om det. 

På bilden i inlägget ser ni vad som ska göras i nacken. 

Här kommer ni kunna följa min väg tillbaka till livet som kommer innebära en massa rehab och ett jävlaranamma. Det kommer kanske inte vara lätt, framförallt inte i början, men jag kommer klara det och jag ska visa den svenska vården att det finns hjälp att få och den ska oxå finnas i Sverige. Sverige måste sluta göra sina patienter till vårdflyktingar. 

/Matilda